arteriella och venösa bensår lokalisation. Arteriella Bensår Lokalisation. arteriella bensår lokalisation. gehen. A bensr vens r insufficiens. Sårsmart® | Sju typer av svårläkta sår. gehen. Vanligast r vens men insufficiens, sren. Retningslinjer for systematisk arbeid med. gehen • Lokalisation: Vanligtvis på insidan av nedre tredjedelen av underbenet, strax ovanför fotleden (damaskzonen) och ofta runtom malleolus medialis. Arteriella sår förekommer distalt om ankeln. Dessutom är smärtan, vid arteriella sår eller sår med en arteriell komponent, mest uttalad när syrebehovet är störst (i.e. varm, upplyft fot eller vid fysisk aktivitet Kronisk venös bensår påverkar 35% av patienterna över 65 års åldersgrupp vid något tillfälle och kastar enorma hälso- och sjukvårdstjänster när det gäller både dressing och personaltid. Venösa och arteriella sår är två olika enheter med avseende på orsakssamband, kliniska egenskaper och plats Arteriella bensår lokalisation Auto Selectio . Dela sidan med dina vänner! Bensår är svårläkta sår på underben eller fötter. Oftast är det äldre människor som får dem. Bensår beror vanligen på dålig blodcirkulation i fötter och underben. Det finns huvudsakligen två typer av bensår, venösa och arteriella Arteriella bensår kompressionsbehandling. Patienter med arteriella sår som inte läker där ischemin är mindre uttalad men ändå påvisbar. Ankel/armtrycksindex 0.6 - 0.9 Patienter med sår orsakade av en kombinerad arteriell och djup venös insufficiens (arteriovenöst blandsår) om den arteriella insufficiensen försvårar användande av adekvat kompressionsbehandling eller där såren.
Det arteriella såret är ofta lokaliserat perifert, dvs på fotrygg Anamnesen bör omfatta följande: hereditet (åderbråck och/eller bensår), tidigare sjukdomar (genomgången venös inkontinenssår. Täta hudinspektioner ska genomföras och dokumenteras. Sårets djup och lokalisation avgör behandlingsstrategin 4. Fotsår hos. Arteriella och venösa bensår. Det finns olika typer av bensår, men venösa bensår och arteriella bensår är de som är vanligast. Venösa bensår beror på försämrat blodflöde i venerna. Det är de blodkärl som leder blodet till hjärtat från kroppens olika delar Bensår, Kroniskt Venösa bensår lokalisation Vårdnivå/remiss . A little lovely venösa Store My Stuff, Marble Grey. Leverans inom dagar inom Sverige. With the auto noa brushes, you can probably lokalisation by with a budget model. Q - Does it come with noa battery bodysuit bensår Arteriella och venösa sår Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken > 0,8 och bensår utan synliga cer eller venösa hudförändringar miss venduplex om venös insuff remiss kärlkirurg om venduplex ua remiss hud . Posttrombotiskt syndrom (PTS
Olika sårtyper är: Venösa sår, arteriella sår, kombinationssår, diabetessår, vaskulitsår, pyoderma gangränosumsår, tumörsår, infekterade sår, necrobiosis lipoidica. Orsaker. Symtom på underliggande sjukdom i artärer/vener eller i mikrocirkulationen. Diabetes mellitus med perifer kärlsjukdom och polyneuropati är vanligt Patienter med bensår upplever ofta smärta även nattetid. Det gäller både arteriella och, mindre känt, venösa sår. Sår hos personer med diabetes, vaskulitsår och hypertensiva sår kan också vara smärtande. Såromläggning och sårrengöring är ofta förknippat med smärta Den vanligaste orsaken till svårläkta bensår är dålig blodcirkulation i benen till följd av problem i antingen venerna, som leder till venösa bensår, eller i artärerna, som leder till arteriella bensår. Ibland är orsaken en kombination av de båda d.v.s. en blandning av venösa och arteriella sår. Cirka 70 % av bensåren är venösa Lokalisation på foten eller nedre tredjedelen av benet, på foten ofta över Arteriella bensår är oftast smärtsamma, och smärtan ökar med ökande grad av lokal. Arteriella bensår lokalisation, gravid piercing navel Cirkulatoriskt betingade sår. 03/05/ · Arteriella bensår gör ofta ont, men du kan få läkemedel som hjälper mot smärtan
Orsak och vad som händer i kroppen som orsakar venösa och arteriella bensår samt trycksår. Sårens utseende, lokalisation och bedömningsunderlag Utredning och medicinsk behandlin Kroniska bensår beror på dålig blodcirkulation i benen. Problemet sitter i vener eller artärer - eller i både vener och artärer. I den här artikeln behandlar vi främst de venösa.
26 Arteriella bensår arteriella och venösa bensår Arterial vs Venous Ulcers. Sår är ett vanligt problem. Kronisk venös bensår påverkar 35% av patienterna över 65 års åldersgrupp vid något tillfälle och kastar enorma hälso- och sjukvårdstjänster när det gäller både dressing och personaltid Arteriella bensår Arteriella bensår är ofta förenade med kärlkamp, högt blodtryck eller andra skador på kroppens kärl (Vårdguiden, 2006-04-19). Behandlingen riktas framför allt mot dessa bakomliggande faktorer och riskfaktorer. Ett rökstopp är mycket viktigt för dessa patienter Venösa bensår - Sjuksköterskor. 04 Jul 2017 03:40 986. underbensproblem och bensår - Sjuksköterskor. b_30. 0 768 0. 15:48. Kost och sårläkning - Sjuksköterskor. b_31. 0 704 0. 05:05. Arteriella sår - Sjuksköterskor. b_29. 0 651 0. 21:15. Riktlinjer för sårbehandling - Sjuksköterskor. b_35. 0 2 K 0. Load more. Comments are not. Patienter med bensår upplever ofta smärta, detta gäller både venösa och arteriella sår. Såromläggning är ofta förknippad med smärta. Smärtande sår läker sämre beroende på katekolaminfrisättning som antas strypa kapillärernas transportförmåga av syre och näringsämnen till såret. Åtgärd: smärtlindring Vårdnivå och remiss. Svårläkta bensår ses ofta primärt av distriktssköterska. Diagnostik och utredning bör ske i samarbete med distriktsläkare. Sår är alltid symtom på en underliggande problematik. Läkare i primärvård skall sätta en etiologisk diagnos som utgångspunkt för den fortsatta handläggningen
Skillnaden mellan venösa och arteriella bensår är att venösa bensår beror på nedsatt funktion i dom blodkärl ( venerna) som leder blod till hjärtat från fötterna (syre fattigt blod) menads arteriella bensår orsakas av förträngningar i artärerna som leder syre rikt blod från hjärtat till kroppen Arteriella bensår vårdpersonal - FoUrum social välfärd Ben- och fotsår - Arteriella. Definition: Ulceration eller gangrän på tå eller fot samt ett systoliskt ankeltryck < 50 mmHg. Diabetiker överrepresenterade. Orsak: Förträngning i artärerna sekundärt till åderförkalkning. Välkända riskfaktorer är rökning, hypertoni, hyperlipidemi och diabetes Pumpstövelbehandling - som tilläggsbehandling vid svårbehandlade ödem och venös insufficiens Kompressionsstrumpor rekommenderas ej som behandling vid öppna bensår. Först när såret varit läkt 4-6 veckor utprovas dessa för att undvika recidiv om inte orsaken kan åtgärdas kirurgiskt, läs mer om kompressionsstrumpor
Olika typer. Det finns flera olika typer av bensår. Den vanligaste orsaken är att blodcirkulationen i benen inte fungerar som den ska, till exempel på grund av åderbråck. [2] [3] [4] [5]Typer av bensår: Venösa. Beror på dålig cirkulation i klaffarna i benens blodådror till följd av åderbråck eller venös insufficiens (lipodermatoskleros), blodproppar eller hög ålder och livstidsprevalens är 1-4 %. SYMTOM:Arteriella bensår är ofta smärtfulla. Smärtan ökar vid högläge och lindras av att benet sänks. KLINISKA FYND: Såren är ofta torra, utstansade och relativt djupa. Lokalisation på foten eller nedre tredjedelen av benet, på foten ofta över tålederna, fotryggen eller under hälen rekt handläggning och adekvat behandling. Bensår av venös typ är vanligast. Kombinerade (arteriella-venösa) bensår, ses allt oftare hos den multisjuka patienten. Mer ovanliga typer av bensår är vaskulitsår, pyoderma gang-ränosum, tumörer och ulcererad nekrobiosis lipoidica. Kroniska bensår innebär ett stort lidande för patiente
Venösa bensår står för mer än hälften av alla bensår och 70% av De är oftast ytliga och blottlägger inte senor och underliggande ben. Vid rent venösa sår ser man inga svarta nekroser. Såren kan bli stora och konfluera och omfatta hela underbenets omkrets. Det Arteriella bensår samt sår oavsett genes men med arteriell. Läs mer i behandlingsöversikt Bensår, venösa. ICD-10 Varicer (åderbråck) i nedre extremiteterna I83 Sjukskrivning Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen: I83 Varicer (åderbråck) i nedre extremiteterna. Referenser Wann-Hansson C, Gottsäter A, Lindblad B. Vård och behandling av kärlsjukdomar
Venösa bensår - Sjuksköterskor. b 0 981 0. 15:48. Kost och sårläkning - Sjuksköterskor. b_31. 0 704 0. 03:44. Arteriella sår - Vård och omsorgspersonal. Kost och sårläkning - Vård och omsorgspersonal. b_32. 0 893 0. 05:05. Arteriella sår - Sjuksköterskor. b_29. 0 650 0. Load more. Comments are not available for this video. Vanligast förekommande är venösa sår därefter kommer arteriella sår, följt av blandat venösa/ arteriella sår och diabetessår. Förekomst — Av alla kroniska bensår (inklusive fotsår) är >50% orsakade av venös insufficiens. Av alla kroniska sår ovan fotleden är ca 70% orsakade av venös insufficiens Typiskt för venösa sår är bland annat ödem och eksem. lokalisation och antibiotika; Läkarbedömning akut/halvakut för ställningstagande till antibiotikabehandling. Lokalbehandling: Viktigt att såret rengörs med ljummet vatten. Arteriella bensår - Vårdhandboke Venösa och arteriella sår på ben och fötter konsumerar mycket resurser inom vården och är ofta smärtsamma för den drabbade. En framgångsrik behandling kräver oftast tid och tålamod, men sällan antibiotika. Förutsättningen är som alltid en korrekt diagnos
Arteriella vs. venösa bensår: Ett sår på underbenet är vanligen venöst, och ett sår distalt om ankeln är vanligen arteriellt betingat Vid arteriella sår eller sår med en arteriell komponent, är smärtan mest uttalad när tillförsel av syre till vävnaden minskar eller när syrebehovet ökar, exempelvis vid upplyft fot eller fysisk aktivite Arteriella och venösa bensår Det gör att det Behandling av venösa bensår Bensår av arteriella bensår. Bensår beror på att blodcirkulationen i benen är försämrad. Sårpodden är en podcast om sår och sårvård för dig som jobbar med sår, har närstående med sår venösa helt enkelt vill veta mer om sårbehandlingar, förband, bedömningar, omläggningar och mycket mer. Ben- och fotsår - (kroniska). Bensår. ICD-10: L97 Definition: Samtliga sår nedanför knäleden som inte är läkta på 6 veckor. Symptom på en bakomliggande åkomma. Viktigt med korrekt diagnos! Olika sårtyper är: Venösa sår, arteriella sår, kombinationssår, diabetessår, vaskulitsår, pyoderma gangränosumsår, tumörsår.
Arteriella bensår bilder - Bilder Bensvullnad är den överlägset vanligaste faktorn som försvårar läkning av bensår. Därför är kompressionsbehandling en. Arteriella bensår. Kalla fötter och ben med ett vitaktigt eller blåaktigt, Om du har ett venöst bensår behöver du få kompressionsbehandling ; Bensår, venösa - internetmedici bensår, och majoriteten av dessa sår be-ror på en kronisk venös insufficiens [1]. Med en effektiv kompressionsbehand-ling kan dock de flesta av dessa patien-ter få sina sår läkta inom några veckor till månader. Att venösa bensår ändå existerar i den omfattning de gör är tyvärr ett teck-en på ett misslyckande från den medi Dela sidan med dina vänner! Bensår är svårläkta sår på underben eller fötter. Oftast är det äldre människor som får dem. Bensår beror vanligen på dålig blodcirkulation i fötter och underben. Det finns huvudsakligen två typer av bensår, venösa och arteriella. Venösa bensår börjar oftast med att fotleden och underbenet svullnar Förekomsten av bensår i befolkningen är på under en halv procent, och mer än hälften av bensåren (venösa bensår) beror på svikt i vensystemet. Andra orsaker till stasiseksem är sockersjuka (både diabetes typ 1 och 2) och rökning, som kan medföra kärlsjukdom i pulsådror (också kallat arteriella sår) Arteriella bensår Arteriella bensår även kallade peripherall arterial diseases = perifiera arteriella sjukdomar (PAD), har samma patofysiologi som den som kan leda till stroke och cerebrovaskulära sjukdomar etc. (Muir 2009). Den degenerativa process i artärens innersta lager (intima), som leder till at
åldersgruppen 65 år och uppåt vilket beror på att hudens reparativa förmåga minskas med stigande ålder (LindhoDet finns i regel tre typer av bensår, vilka är venösa, lm 2012). arteriella och neuropatiska (Sibbald 1998) och huvudorsakerna till dessa kan bland annat vara Bensår är en folksjukdom. 2% av befolkningen kommer någon gång att få ett bensår, och varje år drabbas ca 50 000 personer. Kostnaderna för ett oläkt ben-sår varierar mellan 25-50 000 kr per år. För Sveriges del kostar bensårsvården flera miljarder per år, och då är patientens eget lidande inte inräknat
Arteriella bensår Etiologi. Förträngning av artärer i nedre extremiteterna till följd av ateroskleros. Symtom. Svårläkta, ofta smärtsamma sår, vanligen distalt lokaliserade, ofta djupa och belagda av nekroser. Smärtlindring vid sänkt ben. Diagnostik. Sjukhistoria. Sårens utseende och lokalisation. Andra fynd som tyder på arteriell. Slutsats: Personer med bensår har en lägre livskvalitet jämfört med personer utan bensår utifrån både fysiska och psykosociala aspekter. Det behövs mer forskning för att hitta metoder som kan förbättra dessa personers livskvalitet. Nyckelord: Arteriella bensår, blandsår, livskvalitet och venösa bensår Arteriella bensår SSK - fourum.solidtango.com
Kronisk fot och bensår påverkar cirka 0,3 procent av den danska befolkningen och förekommer huvudsakligen bland äldre. Annons (läs nedan) Hur får du bensår? De vanligaste orsakerna till bensår är: Störningar i cirkulationssystemet (arteriella och venösa bensår). Enkel skada (traumatiska bensår) Andelen venösa bensår är 70 procent, medan 10 procent är arteriella och 20 procent är s.k. blandsår. Bensårspatienterna har ganska hög ålder, medianåldern ligger på 75-80 år. (Ibid.). Samhällsekonomiskt får behandlingen av dessa patienter stora konsekvenser. Enligt beräknin • Den arteriella eller den venösa delen• kanvaradominer‐ ande Minst• 2 eller flera faktorer misstänks foten bidra till dålig • sårläkning Oftast måttlig påverkan på arteriell eller venös ställen cirkulation T.ex.rörelse‐ hindrad gammal pat med hjärtsvikt, njursvikt och eller reumatisksjuk‐do Venösa vill se glada och trygga patienter som får förebyggande omvårdnad och bästa förutsättningar för sårläkning, bensår personal och god utseende. Jag vill bidra till detta genom att erbjuda utbildning och rådgivning för ökad kunskap och engagemang kring professionell sårbehandling Redogöra för patofysio bakom venösa och arteriella sår, diabetessår och trycksår. Redogöra för utredning och diagnostik med såranamnes, sårstatus, fotstatus, tryckmätningar (ankel- tå- och armtryck), laboratorieprover, biopsi, sårodling, radiologisk utredning avseende venösa bensår, arteriella bensår, diabetesfoten, trycksår och blandsår
insufficiens samt få vägledning i kompressionsbehandling (1). Äldre patienter med venösa bensår får ofta med tiden en störning i den arteriella cirkulationen (3) och beräkning av ankel-armindex behöver därför ske regelbundet. Vid grav arteriell insufficiens är kompression kontraindicerat Kursens undervisningsformer består av introducerande föreläsningar, case och workshops. I kursen integreras omvårdnad 4hp och klinisk medicin 3,5hp. Studenten fördjupar sig i normal sårläkningsprocess och uppkomstmekanismer vid akuta och svårläkande sår. I kursen bearbetas akuta sår, tumörsår, arteriella och venösa bensår CENTRAL VENÖSA INFARTER/TPN indikation, typ, anläggningstidpunkt, teknik, lokalisation, omläggning, insticksstället /hudens utseende, funktion, ev komplikationer, pat subjektiva upplevelse Venös luftemboli: Patofysiologi-atmosfäriska treckt högre än ventryck, luft i venösa luftbanan, venöst, arteriella infarkter. Etiologi-1/772 Bensår Bensår delas upp i venösa och arteriella bensår samt att det existerar en kombin ation av venösa och arteriella bensår enligt Steenvoorde et al. (2007). Ett bensår uppstår nere vid foten och ankeln men kan även uppstå längre upp på vaden . Vid uteblive
Olika typer av bensår Venösa bensår. Ytliga sår, vanligen lokaliserade till nedre tredjedelen av underbenet. Omgivande hud är ofta brunpigmenterad, torr, fjällande och förtjockad. Eksem, ödem och smärtor är vanligt. Arteriella sår. Lokaliseras främst till fötterna och är djupare och oftast mindre än venösa sår arteriella sår och diabetessår skall helst inte lindas, ankelindex ger vägledning vid blandsår ; Peroral ab. om kliniska tecken på infektion (innan odlingssvar anlänt), aldrig lokal ab, se nedan ; Pinch graft. ev vid stora sår ; Infekterade bensår. S. aureus, betastreptokocker Heracillin 1 g x 3 x 10 dgr eller inj Ekvacillin 2 g x vaskulit, malignitet) föreligger. Hos många patienter med venösa bensår upptäcks ofullständig funktion av klaffarna i de vener som fungerar som förbindelse mellan det ytliga och det djupa vensystemet (Lindholm, 2003). Svårläkta arteriella bensår - ulcus cruris arteriosum är sår vars uppkomst beror på en arteriel Svårläkta venösa bensår tar ofta lång tid att läka och medför ett stort lidande. Sjuksköterskor möter ofta patienter som lider av bensår med olika etiologi, där de mest frekvent förekommande är venösa bensår. En sjuksköterska som inte förstår hur dessa patienter ka
BENSÅR Venösa sår beror på nedsatt klaffunktion i benets vener t.ex. efter blodpropp. Detta stör blodcirkulationen i benen. Ca 70 % av alla bensår är av denna typ. Kompressionsbehandling av viktigt vid behandling av dessa sår Arteriella sår beror på nedsatt arteriellt blodflöde på grund av förkalkning i de större blodkärlen i benet bensår, både venösa och arteriella eller med en blandning av både venösa och arteriella problem. Dessa tillstånd leder till skörare hud och försämrad förutsättning för läkning. Dessa sår uppkommer på fötter eller under knähöjd (Parker, 2012). Ett insjuknande i en kronis 1.1.2 Arteriella bensår Arteriella bensår förekommer ofta på tårna, fotryggen eller på ankeln. Dessa sår karakteriseras som djupa med tillhörande nekros (Bjellerup, Lindholm & Öien 2011). Fötter och ben där arteriella bensår uppkommer kan ha ett blåaktigt utseende och kännas kalla Regmi, 2012). Venösa bensår kännetecknas av att underbenet svullnar och huden blir torr. Svullnad kan framkalla smärta. Ytterligare kännetecken är att såret börjar fjälla, att det blir rött och kliar (Signäs, 2012). Arteriellt bensår Arteriella sår är oftast lokaliserade till tår, hälar, fotsulor, distalt på foten, fotrygge bensår. Åldersgruppen är oftast över 65 år och har för det mesta mer än en svår sjukdom som försämrar sårläkning (SBU, 2014). Uppkomstmekanismer för svårläkta bensår Av de svårläkta bensåren beskrivs de venösa och de arteriella vara vanligast förekommande (Kirsner & Vivas, 2015)
Vårdpersonalen och sårskötaren handleder med att välja de rätta sårförbanden och ge råd med sårskötseln. Vid bensår används medicinsk kompressionsstrumpa eller kompressionsförband. Behandling av svullnad förverkligas vanligtvis med lågelastiska eller fl era lagers kompressionsförband, om såret vätskar rikligt Diagnos ställs alltid av en läkare och styr den fortsatta behandlingen. Ungefär hälften av bensåren är venösa, men bensår kan ha andra bakomliggande orsaker som arteriell förträngning, diabetes och trycksår. Arteriella sår är ofta smärtsamma och de finns både på underbenet och vanligare på foten venösa bensår vilka oftast kräver långa behandlingstider. Olika patologiska orsaker finns till venösa bensår och kan förekomma i olika åldrar, vanligast bland äldre. Venösa bensår kan förutom ålderdom eller trauma orsakas av försämrad blodcirkulation och immunförsvar. Sjuksköterskan har en viktig rol Titel Så mycket mer än ett bensår - Patienters upplevelser av att leva med svårläkta, venösa bensår. Författare Annie Göransson Paola Mariani Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp. Handledare Maria Hallrup Petri Examinator Mona From-Attebring Adress Växjö Universitet. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbet Människor med venösa bensår och människor med bensår av både venös och arteriell etiologi, så kallade blandsår inkluderades. Exklusionskriterier Människor med endast arteriella bensår, trycksår, fotsår eller diabetessår exkluderades. Datainsamling En inledande litteratursökning gjordes
TENS används på både arteriella och venösa sår eftersom det är mikro-cirkulationen som förbättras i sårområdet, vilket är bra för bland annat reningsprocessen i såret. Kontraindikationer Personer som har pacemaker eller andra aktiva implantat ska inte behandla typerna av bensår är venösa, arteriella och en blandning av dessa båda (Lindholm 2012). Cirka 50 procent av alla bensår är venösa. De uppstår på grund av sviktande funktion i venernas klaffar och detta kan göra att benmusklernas kontraktion, som ska gynna blodflödet uppåt i benet istället kommer att pressa blodet nedåt Bensår är svårläkta sår på underben eller fötter. Oftast är det äldre människor som får dem. Bensår beror vanligen på dålig blodcirkulation i fötter och underben. Det finns huvudsakligen två typer av bensår, venösa och arteriella. Venösa bensår börjar oftast med att fotleden och underbenet svullnar Studierna har hittats i databaserna CINAHL och Psychinfo där relevanta MeSH-termer använts som sökord. Resultat: Patienter med svårläkta arteriella eller venösa bensår lider i stor utsträckning av depression, nedsatt självkänsla och stress, och upplever att tillståndet inskränker det vardagliga livet
Start studying NKSE Lovisa. Learn vocabulary, terms, and more with flashcards, games, and other study tools Venösa/arteriella bensår; Trycksår; Fotsår hos diabetiker; Mina sårutbildningar och sårläkningsutbildningar erbjuder den senaste kunskapen inom sårbehandling och bidrar till ökad kunskap i professionell sårbehandling och dess goda effekter Sårpodden är en podcast om sår och sårvård för dig som jobbar med sår, har närstående med sår eller helt enkelt vill veta mer om sårbehandlingar, förband, bedömningar, omläggningar och mycket mer. En podcast från Jönköpings kommun. - Lytt til Sårpodden direkte på mobilen din, surfetavlen eller nettleseren - ingen nedlastinger nødvendig
Venösa bensår bör alltid kompressionsbehandlas och arteriella bör inte det. Arteriella eller venösa? Vilken typ av bensår ger ofta svår smärta? Lokalisation, storlek, tidpunkt, ev. misslyckade försök, genomspolning,. Bensår (venösa bensår) Venösa bensår är sår på underbenet orsakat av problem med den venösa blodcirkulationen - venös insufficiens (skadade venklaffar). Kronisk venös insufficiens orsakar lite syre och näring till huden. Vid syre- och näringsbrist skadas huden och ett sår kan uppstå på nedre delen av underbenen
Lundatex® System: Produktbeskrivning: En kompressionsprodukt med lågt vilotryck och högt arbetstryck. Speciellt utvecklad för venösa bensår som kan användas även vid blandade sår (venösa och arteriella) tack vare det låga vilotrycket Ben- och fotsår Definition. Samtliga sår nedanför knäleden som inte är läkta på 6 veckor. Det finns olika typer av bensår: Venösa sår; Arteriella så
Patienter med venösa bensår förekommer i olika delar av sjukvårdssystemet. Venösa bensår innebär en långdragen läkningsprocess, täta omläggningar och smärta. En central åtgärd vid venösa bensår är kompressionsbandage, något vi läst om under vår utbildning och utfört i praktiken Bensår är ingen sjukdom utan benämns som ett symtom som uppstår på grund av bakomliggande invärtes orsaker (Larsson & Rundgren, 2010). Bensår härleds till sår placerade på underbenet (Abbade et al., 2011; Larsson & Rundgren, 2010). Det finns venösa och arteriella sår eller en kombination av dem båda. Venösa bensår orsakad Arteriella sår är placerade i underbens , fötter, klackar och tår. Denna typ av bensår är ansvarig för ca 10 procent av alla diagnoser. Addera venösa bensår . venösa bensår är normalt beläget i området nedanför knäet men över vristen. Denna typ av magsår orsakas när blodflödet hämmas och blod börjar pool i ett visst område